Människan
och rymden

Med hjälp av satelliter kan vi utveckla världens kommunikations- och navigeringssystem. Ett exempel är EU:s globala navigationssystem Galileo som ger människor, företag och organisationer detaljerad information om var de befinner sig. Satellitpositionering har idag mängder av användningsområden. GPS-mottagare finns i allt från mobiltelefoner och klockor, till båtar och bilar. Positioneringstjänster kan bidra till att utveckla självkörande fordon och flygplan, effektivisera trafiken i städer och hitta människor som kommit bort – bland mycket annat.

Världen har aldrig varit så liten som den är idag. Det ökande antalet satelliter runt jorden gör att människor kan sprida och ta del av information på alla möjliga håll, till och med på platser som idag helt saknar telefon, tv eller bredband. Ökad uppkoppling med hjälp av satellittjänster bidrar även till ökad automatisering av olika samhällsfunktioner. Det kan vara ett elkraftbolag som övervakar driften av sin vattenkraftstation på distans med hjälp av artificiell intelligens och maskininlärning, eller ett idrottsevenemang som TV-sänds över hela jorden med hjälp av omfattande satellitnätverk. Det kan också vara människor som lever i rörelse, till exempel samer, som får bättre överblick över sina renar med hjälp av realtidsbilder från satelliter.

Sök- och räddningsteam har stor användning av satellittjänster. I nödsituationer kan räddningstjänst och andra myndigheter kopplas samman för att snabbt agera på ett nödmeddelande.

Räddningspersonalen kan också använda satellitbilder för att få mer information om platsen där en olycka inträffat. Ett exempel är den digitala tjänsten eCall som skickar ut nödanrop från en bil som råkat ut för en olycka. Larmcentralen få då information om bilens geografiska position och kan snabbt skicka hjälp till olycksplatsen. Sedan 2018 installeras tjänsten i alla nya bilar som säljs i Europa.

Hälso- och sjukvården använder dagligen innovationer som kommer från rymdforskningen och olika rymdrelaterade verksamheter. Ofta handlar det om tekniker som utvecklats för rymdändamål men som sedan visat sig ha oväntade användningsområden inom hälsovården. Här är några exempel:

Epidemier: Information från satelliter kan bland annat bidra till att förutse miljörelaterade hälsotillstånd. Det kan exempelvis handla om att tidigt upptäcka försämrad vattenkvalitet för att undvika spridning av infektionssjukdomar.

Benskörhet: I tyngdlöshet förlorar astronauter ben- och muskelmassa. Med hjälp av rymdfysiologin har vi lärt oss mer om benskörhet hos äldre vilket varit till hjälp för sjukvården.

Grå starr: En teknik som utvecklades för att forska på proteinkristaller i tyngdlöshet används idag för att tidigt upptäcka tecken på ögonsjukdomen grå starr.

Cancer: Utrustning som används för att studera väder, klimat och ozonförändringar används idag för att tidigt upptäcka cancerceller hos patienter.

Cancervård: Ett instrument som utvecklades för att mäta strålning i satelliter och rymdsonder används idag för att mäta strålningsnivåer hos cancerpatienter.

Stroke: Jordobservationssatelliter har länge använts inom jordbruket för att analysera jordytor. Samma teknik används idag för att analysera förändringar i blodkärl som kan leda till stroke hos patienter.

Plötslig spädbarnsdöd: För att övervaka astronauters hälsa under rymdfärder utvecklades en dräkt med inbyggda sensorer som mäter puls och andning. Samma teknik har använts för att utveckla en spädbarnspyjamas som ska minska antalet fall av plötslig spädbarnsdöd.

Hos tandläkaren: Tekniken bakom tandläkarens röntgenbilder utvecklades i rymden. Med hjälp av avancerad mikromekanik får vi idag detaljerad överblick över vår munhälsa.

För människor som lever avlägset kan det vara krångligt att söka vård. Med hjälp av satellitteknologi har medicinsk vård på distans, så kallad telemedicin, blivit en viktig del av den moderna vårdprocessen. Rymdforskning och olika rymdverksamheter har drivit på utvecklingen av smarta system och applikationer för informations- och patientövervakning, samt videokonferenser där patienter kan få professionell rådgivning på distans.

Textil- och klädindustrin är starkt präglad av rymdforskningen. Kanske inte modemässigt men vi har rymden att tacka för flera av de mest använda funktionsmaterialen.

Tål extrem värme: Genom att använda en teknik från de europeiska Ariane-raketerna har industrin tagit fram en speciell väv, Flamebreak, som både kan blockera eld och isolera från extrem hetta. Flamebreak används nu inom glasindustrin och som flamskydd i fordonssäten och byggnader.

Vattentätt och fuktreglerande: Det vattentäta och fuktreglerande materialet Gore-Tex togs ursprungligen fram för rymdrelaterade syften men har idag många användningsområden. Förutom ytterkläder används Gore-Tex som kabelmaterial, artificiell vävnad och implantat.

Svala kläder: Samma material som används för att reglera temperaturen i astronauters dräkter används idag av reaktortekniker, racerförare och hamnarbetare som behöver kyla ned sig i sitt arbete.

Nya tekniker för att öka hållbarheten i livsmedel är ett annat område där rymdforskningen spelat en viktig roll. Ett exempel är vakuumförpackning och frystorkning av mat, vilket varit ett effektivt sätt att få maten att hålla under de långa perioder som astronauter spenderar i rymden. Denna forskning kan på sikt leda till bättre livsmedelshantering vilket kan bidra till minskat matsvinn.

Ny rymdbaserad teknik ökar möjligheten för fler människor att ta del av information. Tillsammans med telekom- och IT-sektorn har rymdrelaterade verksamheter bidragit till nya tekniker och tjänster som underlättar för snabb kommunikation mellan människor, inte minst genom sociala medier, och dessutom tillgängliggör information som tidigare kanske gått obemärkt förbi. Inte minst ur ett politiskt perspektiv skapar detta förutsättningar för ökad demokrati och transparens runt om i världen.

Med hjälp av satelliter kan stadsplanerare följa samhällets utveckling i realtid. Det kan vara allt från hur vi människor rör oss i kollektivtrafiken till hur befolkningen ökar eller minskar över tid. Med hjälp av sådan information kan nya infrastruktur- och byggnadsprojekt anpassas efter hur människor lever sina liv. Ett exempel är Kina där den stora inflyttningen från landsbygden till städerna ställer nya krav på utbyggnad och stadsplanering.

Att en större del av vardagen och yrkeslivet kan skötas digitalt innebär att mer kan göras på distans. Redan idag kan exempelvis många möten hållas digitalt med hjälp av satellitförbindelser, även från de mest avlägsna platserna. Tekniken ökar vår frihet inom både vardags- och arbetslivet och möjliggör även ekonomiska och miljömässiga besparingar.